Jag är ingen aktieexpert. Men när jag ser hur börsen svänger på varje impulsiv tweet från en president som verkar tala direkt från hjärnan till pekpinnen, och hur kapital strömmar in i företag som skickar rymdskepp till Mars – då stannar jag upp. Varför?
Jag förstår verkligen inte affärsidén.
Starlink: Den stora löftena med en liten marknadsyta
Starlink säljs ofta som den riktiga vinstmaskinen. Tekniken som kopplar vanliga mobiltelefoner direkt till satelliter låter som science fiction, och det är fascinerande. Men låt oss titta på siffrorna. Även om man sätter priset till 1 000 dollar i månaden, hur många fartyg, flygplan och öknare finns det faktiskt som behöver det? Även med en högt drömtal blir det kanske några miljarder i intäkter – inte tiotusentals. Var ligger den riktiga vinsten? I satelliterna, eller i att bli en monopolistisk infrastrukturleverantör för en mycket smal kundkrets?
Datacenter i rymden och ”nischade fördelar”
Sen pratas det om att flyga beräkningskraft till rymden. ”Nischade fördelar”, säger experterna. Men 99 % av all datahantering behöver ske på jorden, där det är kallt, billigt och enkelt att laga. Att skjuta raketer till Mars och månen kostar bara pengar. Det är forskning, inte avkastning. Det är som att jämföra CERN med en fastighetsfond: värdefullt för kunskapen, men det ger inga utdelningar.
AI, uppmärksamhet och den mättade konsumenten
Och AI? Ja, det är trendigt. Men det finns en gräns för hur mycket tid och pengar människor är villiga att lägga på det. Vi är redan mättade på sociala medier, streaming och algoritmer som vet vad vi vill ha innan vi vet det själva. Hur mycket information vill vi egentligen ha? Hur mycket mer ”nästa stora sak” orkar vi köra på innan vi bara vill ha en paus?
Börsen prissätter drömmar, inte bara vinst
Det som förvirrar mig mest är att börsen inte bara prissätter affärsmodeller. Den prissätter narrativ, rädsla och hopp. När politisk drama dyker upp, svänger miljardbelopp. Det är inte investering i den klassiska meningen. Det är gambling på att fler tror på samma saga som du just nu.
En filosofisk paus
Men låt oss vara ärliga: SpaceX är inte en värdeinvestering. Det är en fyrverkeri-fantasi. Och det är okej. Människan har alltid skjutit resurser till det som inte ger direkt avkastning – till rymden, till konst, till uppfinningar som ingen förstod värdet av. Frågan är inte om det är ”rationellt”. Frågan är om vi fortfarande orkar drömma stort, eller om vi bara vill ha säkra avkastningar på en platta.
Så ja, jag fattar inte börsen när den svänger på politisk dramatik. Och jag ser inte vinstmodellen i rymddatacenter. Men jag ser också att vi, som art, behöver dem som tittar uppåt. Kanske är det inte en investering. Kanske är det en påminnelse om att världen fortfarande är större än våra portföljer.